Sådärja.
Skolan är fixad, labbrapporten är fixad och jag har käkat korv i skolans matsal.
Strax ska jag möta upp Tove och bege mig till tåget, men först ska jag röjja upp lite här.

Hey ho(e) lets go!

Om några timmar sitter jag med Tove på tåget till Stockholm.
Är du taggad? Jag är taggad. Är du laddad?

Dum fråga.

Ibland vill jag tappa minnet och glömma saker som gör ont.
Ibland vill jag tappa minnet och glömma sånt som är svårt.
Ibland vill jag tappa minnet bara för att kunna få en ny start. Att min hjärna på något magiskt sätt ska kunna stänga ute alla de som jag inte vill se i ögonen när vi möts.
Det är så svårt, ibland vill jag vara osynlig så att ingen ska kunna se mig och på så sätt inte kunna göra mig illa, men egentligen tror jag att det är så mycket värre än att vara synlig. Man skulle ha en knapp någonstans, så att man kunde försvinna vid passande tillfällen.

Det vill jag göra just nu. Försvinna. Bort. Härifrån.
Släppa allt, glömma allt och få uppleva allt helt på egen hand utan att hamna i skuggan av någon annan. Klippa av kopplet som håller mig bunden. Spotta alla idoter i ansiktet som inte bryr sig och kanske komma tillbaka senare i livet för att visa hur jävla lite de egentligen betydde för en, att det de gjorde, eller inte gjorde, faktiskt inte spelade någon jävla roll alls och att man blev lyckad ändå.

En känga i ansiktet utdelar jag till er som förtjänar det.
Jag utmanar er.
Vi ska se - vem som vinner.
Jag kommer aldrig ta någon skit av er igen.
Lillasyster.

Det var ett tag sen jag skrev ser jag, men what to do? Skrivlusten kommer när den kommer, den går inte att beställa.
Min helg har varit en blanding av röjj och extreme home_slappning, ett kombo jag finner fullständigt lysande. Igår följde jag tillslut med på fest med Gabriella och C:o. Vi tog taxi dit, som ena riktiga pimps, och vår chaufför var en riktig pimp han med. Men priset var inte pimp. 111 kr för typ någon kilometer? Yeah I know, vem sa att taxi var billigt? Nobody, men jag får klaga ändå eftersom det är hutlöst dyrt! Haha kan det inte finnas häst och vagn taxi istället? Hade varit så mycket coolare, billigare och dessutom miljövänligare. Havremoppar ftw!

Vi went party hard och kvällens låt var definitivt Sexy Bitch, även om det förekom allt från Aqua till The Hives. Mitt cigg-munstycke, á la en kort modell av Cruella De Vils cigaretthållare, var otroligt uppskattat och jag var snäll tjej och bjöd runt det lite. Kvällens erfarenhet: Ha koll på dina grejer. Denna gången var det Gay Girls jacka som blev stulen, förra gången var det min sprit. Hur svårt är det att skilja på "mitt och ditt" kan man ju fråga sig. Well, innan den fasliga upptäcken dansade vi i soffan, folk la sig på golvet och fylle breakdanceade och alla var på topp. Vi fick även besök av farbror polisen, någon sa att det gällde en anmälan pga slagsmål in da house men min gissning är att polisen kände av the party pepp, som var på en så hög nivå att den antagligen läckte ut några kilometer, och ville ha ett svepskäl för att joina. Sen blev allt lite kaotiskt och jag tog min hemfärd i egna händer och ringde daddy dj (haha fan vad sur jag var på slutet, trött oh jävlig). Eftersom mitt lokalsinne suger kunde jag inte beskriva vägen till huset, så jag fick hitta bästa närmaste "landmärke", vilket i detta fall var Lidl. Haha, jag fick order om att följa vägen åt vänster tills stora vägen, för att därefter ta till vänster igen och följa den tills jag kom till Lidl. Istället genar jag över en asfaltsväg eftersom jag såg cementa och tänkte "fuck it, det där är säkert smidigare". Naturligtvis var det hål i asfalten och mina klackar var inte det bästa för denna terräng, så efter många fula ord och gester så tog jag av mig dom och gick barfota tills vägen ville samarbeta igen. Sen hittade jag tillslut vägen till Statoil där pappa väntade. Crazy night!

Idag har jag varit död katt och halvsovit hela dagen. Nu ska jag städa rummet lite och plugga fysik. Imorgon åker jag på Paramore. Happyface!

Jävlar vad arg jag var förut! Haha nu garvar jag lite, men fyy vad sur jag var på morsan för bara en halvtimma sedan. Here comes my story:

Jag hade pluggat arslet av mig och tyckte det var rätt läge för en promenad. Nattpromenader är något jag älskar, att gå snabbt genom mörkret med musiken som utestänger en värld full av liv är min drog. Så, jag går på i mitt vanliga tempo och är strax på väg tillbaka till huset eftersom min runda går i en cirkel. Precis vid Åbro börjar jag bli lite nervös eftersom det här finns en väg in till skogen, där det har bott/bor (?) knarkare. Yeah that's right, we have drogmissbrukare in the hood! Omgzor you say? I know! Det är lite creepy, särskilt eftsrom vi fick en påhälsning av en häromdagen. Detta tänker jag inte gå in vidare på, men där har ni anledningen till att jag var lite harig när jag, fortfarande med musiken på, halvsprang förbi alla träd och skuggor. Men äsch, tänker jag och saktar ner farten, ofta det skulle komma en ful fisk och hoppa på mig här. Hur stor är chansen?

Men precis när dessa tankar far genom mitt huvud får jag syn på något. What the hell IS that?! Det var ett ljus längre fram, antagligen från en ficklampa. Men det är ju inget att vara rädd för? Nej jag vet, men det konstiga var bara att ljuset inte var "stadigt" utan flackade hit och dit på det mest obehagliga sätt. Det var som om en ovanligt ryckig zombie hade fått tag på en ficklampa och nu utövade en ny form av ryck och släng-balett mitt ute i skogen.

Så ni kan tänka er att jag blev rädd! Sen började mina föraningar om att det kanske kunde vara mamma som var på cp humör komma, men hur kunde jag vara säker? Jag drog snabbt upp telefonen, för nu började jag bli pissed (min musikstund var avbrute@4%&#¤%#!!) och ringde hem. Otto svarar efter några signaler och jag frågar efter päronen. Pappa kommer till telefonen och jag undrar om mami är där. Nej det var hon inte, och jag är nu riktigt förbannad eftersom min nattpromenad är helt förstörd, stämningen är gone och jag står ensam i mörkret. Otto ylar något osammanhängande om att mamma kanske är inne och rullar iväg för att kolla efter, pappa säger något annat och jag skriker att de fan får ta och skärpa till sig och leta reda på mamma_hata_cp!! Sen klickar jag och börjar gå igen. Nu var jag så arg att jag sket fullständingt i om ljuset (som nu var borta) kunde ha kommit från en knarkare, för just då kändes det som om jag kunde slå in tänderna på vem som helst. Jag ville slåss, jag ville ha blod och död!

Just då ringer telefonen och avbryter mig i mitt vredesmod. Inte ens det får man ha ifred! Jag klickar. Det ringer igen. Hatred, jag klickar. Sen ser jag ett till ljus längre fram på vägen, men denna gången från en bil. Det är pappa som kommit till min räddning.

Jag sväljer stoltheten och åker med hem, i bilen vrålar jag ut alla de svåra ord och svordomar jag kan komma på (enligt pappa_psykolog en fullständigt naturlig reaktion på att ha blivit rädd). Sen går jag in i huset och lyckas att bevara lugnet såpass att min avhyvling riktad till min kära mor inte går överstyr.

Och nu sitter jag här, redo att ta tag i det sista på psykologin. Undrar vad jag kommer drömma om inatt, fnys.

Wow, idag är det 161 dagar kvar tills jag fyller 18. Not bad! Jag minns när det var typ 200 dagar kvar, eller 193. Eller alltså, det är ju klart jag minns (jag är inte senil) men jag minns på ett sånt sätt så att man funderar på om själva minnet inte kommer från gårdagen. Tiden går så fort och det känns som om man upplevde det där minnet bara för någon timme sedan, som om någon har tagit en, snabbspolat tiden och sedan dumpa en där, i framtiden som blivit nutid. Det är skumt.

Snart är det jullov och då har jag redan gått halva min tid på gymnasiet. Jag blir inte klok på tiden. Men det känns skönt att det är så, för för var dag som går kommer jag närmare studenten, slutet på något gammalt och början på något nytt. Klyschigt? It's the truth.

Igår var jag hemma och myste, funderade på att gå på en fest och bli sådär underbart full och glad men jag beslöt mig för att jag inte orkade. Vilket bevisades genom att jag däckade i soffan, vaknade vid sex, tvättade bort sminket, la mig i min säng och vaknade tolv för att snooza till fyra. Akut laddning av batterierna? Vad skulle man anars kalla det.

Mamma kommer snart hem med pizza och jag ska hoppa in i duschen. Sen ska jag städa mitt rum och plugga som ett as. Det blir min dag idag, och den funkar faktiskt. Weird enough, konstigt nog.

Snabb genomgång av dagen: Zombie Emma vaknar och möter omvärlden med ett leende (yeah.. right) och åker till skolan, efter att ha upptäckt att hennes hår var fruktansvärt fett vilket hon löste med en rejäl dos torrschampo (Björn Axén, jag hjärtar dig!). Därefter pluggade hon stenhårt i biblioteket tills halv tolv då det var dags för det fruktade biologiprovet of doom. Sen var hon fri, ett faktum som hon tillsammans med Porris firade på Pims. Efter varsin dumle och en massa prat tog hon bussen hem, blev hämtad av hennes mamma och här sitter hon nu, nyduchad och fresh och...vrålhungrig! Gemigmat!

Soon: Kulturnatten med Ragazza.

Biologin äter upp mig, men jag klagar inte. Jag var dum nog att dygna härom natten, så när klockan slog sju och jag skulle göra iordning mig för skolan så började allting snurra. Haha jag är så pantad! Mamma blev i vilket fall förskräckt när hon såg min klena uppenbarelse i köket när hon kom ner för att äta frukost, och det dröjde inte länge innan jag blev skickad i säng igen. Pappa var snäll kuse och ringde min lärare och förklarade situationen (hon får så mycket creds för den våg av sympati som hon skickade åt mitt håll!) och nu kommer jag förhoppningsvis att göra provet imorgon istället. Helt ok, jag tackar världen för min snälla biologi lärare.

Nu ska jag snart dra ner och fortsätta, än är jag inte klar! Med kaffet och katten som enda sällskap i natten tar jag tag i mitt liv, woah. Imorgon är det kulturdagen, vi ska lyssna på någon författare. Men jag tror att de flesta kommer till skolan, prickar av sig för att sedan fly sin kos. Men vad vet jag, kanske dagens ungdomar helt plötsligt har fått ökat intresse för skolan och kunskapen den erbjuder? Eller kanske inte, godnatt.

Jag tror helt ärligt att jag måste dygna ikväll. Imorgon har jag biologi prov på genetiken, och som så många andra i min klass har jag tappat motivationen pga alla andra prov i haft den senaste tiden. Och det får jag ta igen nu, haha fan vad arg jag är på mig själv som inte började plugga tidigare! Men men, nu är det som det är. Har jag tur får jag kanske två timmars sömn ändå, but who knows. Att dygna är inte helt orealistiskt som det ser ut nu i alla fall.

Mitt kaffe står och puttrar till sig och det är bara jag som är vaken. Det är riktigt mysigt egentligen, och att det luktar glögg i hela huset bidrar bara ännu mer till jul/mys faktorn. Så egentligen är det inte så tokigt just nu ändå.

Mer plugg, howdy!

Hola!
Idag fick jag som sagt äntligen och finally min efterlängtade Tori-time! Efter att ha panikat ihop en fungerande outfit (naturligtvis var det hål i tröjan som jag fick laga) och skyndat till bussen kom jag fram till stan där jag och Tori möttes upp vid Sandtorget. Eller tättare sagt, Tori plockade upp mig i sin racerbil och tillsammans bräsade vi iväg mot Gengåvan, där dagens utbud var dåligt att vi begav oss till Elins Esplanad (som det så fnt heter nu) och köpte underkläder på Gina istället. Resten av tiden spenderade vi på Pims, allas vårt hak, där vi snackade om allt som behövde snackas om..så att säga. Mucho lovo på dagen yao! Men inte så stora mellanrum mellan att vi ses! Tack för en underbar kväll hjärtat!

När jag kom hem gick jag direkt ut på en promenad eftersom samvetet gjorde mig påmind om den extremt söta Caffe Dumlen jag slukat några timmar tidigare, för att inte tala om Nachotallriken. Så det blev en långpromenad! Tog till och med ett extravarv runt Ulvåker eftersom jag går ganska fort, och just när jag kom till korsningen som leder hem till mig (om man går rakt fram) så kommer det ut två människor och tar just den vägen. De går sakta och det är becksvart, så för att undvika samtliga "hej jag hörs ingenting men jag går så fort att jag förmodligen kommer komma upp precis bakom er och skrämma slag på er när jag ska gå förbi" - draman så tog jag som sagt ett extravarv. Hehe, onödigt kanske, men just såna där tillfällen där man möter folk under sin "alone time" undviker jag gärna. Jag är nog väldigt svensk av mig där, I guess.

På vägen tillbaka hämtade jag upp de båda cyklarna jag ställt vid busshållplatsen. Varför två cyklar då? Jo, först cyklade jag dit den ena en gång när jag skulle till bussen, sen hann jag inte hämta hem den innan jag skulle till bussen nästa gång (idag) så det hela slutade med att båda cyklarna stod där och förfrös. Haha om pappa hade vetat om detta hade han nog suckat åt mig, de hade ju trots allt kunnat bli stulna. Men är man som jag och får skjuts hem av mamma efter ett stadsbesök så är man!

Nu ska jag plugga biologi! Hela natten, oj vad kul jag kommer ha.
Julpussar!

Idag kom jag ur sängen först vid två. Det känns nästan pinsamt att erkänna, men jag skyller på att mina batterier behövde laddas bigtime. Dock har jag trots min sena uppgång lyckats uträtta flera av sakerna på min "att göra" lista (hehe jag är ett riktigt list-freak) så det feels good, alright.

Några av sakerna på listan som jag gjort hittills är att baka pepparkakor, plugga och tvätta. Återstående är att promenera, plugga mer och läsa Oliver Twist.
Helt okej tycker jag, men imorgon ska jag gå upp vid tio-elva haha. Nu blir det promenad! Imorgon väntar Tori Baby på mig i stan, we´ve got some catching up to do!

Update:
Vill åka skridskor!
Några gamla bilder på mig och Tori från förra vintern. Vi bestämde oss för att helt out of nowhere dra fram grillorna och åka upp till billingehus, haha underbara tider<3





Good times!

Klockan är lite över halv fyra på morgonen och jag ska strax sova.
Jag har precis sett klart på filmen "The Boat that Rocked" och jag måste säga att det är en av de bästa filmer jag har sett, fan vad bra den var! Jag tänker inte förklara handlingen eller varför jag tycker om den. Det enda jag tänker säga är att den står för något jag för alltid kommer att söka. It's the nectar baby.

Nu är det torsdag, imorgon är det fredag och då skriver jag kemi prov på idrotten. Gah, jag vet inte vad jag anser om det, men nu när jag erhållit lite svar från Jenz_kemi special edition så känner jag mig betydligt lugnare. Han ska få en pepparkaka med ett hemligt motiv på posten som tack!

Jag var duktig tjej och gick på magdansen ikväll, där vi gjorde upptäcken att min överdel inte alls är broken utan faktiskt helt perfekt! Ingen mer säkerhetsnål, woo! Anledningen till att jag trodde den var trasig var att säkerhetsnålen som fungerat som spänne fanns med från början, så jag bara antog att de riktiga spännena var trasiga. Därefter har jag tampats med denna fruktansvärda och rostiga säkerhetsnål som inte gjort annat än spridit pest och pina, men nu är den borta!

Jag masade mig även ner mot stadsbiblioteket efter skolan, och hör och häpna; jag pluggade! Fysik uppgifterna är klara! Be proud tack. Jag har fått min uppgift nu till öppet hus på lördag; vägvisare. Haha inget labbande för mig inte, woh! Och jag fick det tidiga passet, så nu slipper jag undan tidigt which makes me go happyface. Resten av dagen kommer att spenderas med Frida burra, det kan inte bli bättre.

Nu ska jag 1. Öva igenom dansen 2. Nattfix 3. Sova och plugga

Sounds good aight? Godnatt alla katter

Nattinlägg igen!
Första dagen i skolan passerade relativt smärtfritt. Jag och min psykologigrupp gjorde klart det sista på vår inlämningsuppgift, som nu ligger inskickad och klar på fronter, skönt I say - nu har jag bara kemiprovet på fredag och engelska provet imorgon kvar.

Helt ärligt tycker jag inte att vi har mycket kvar efter det. Två prov den här veckan, ett biologiprov nästa vecka och sen ett spanska prov efter det, plus en stor inlämning i svenskan. Och ett nationellt prov i matte c. Sen är det jullov!

Så sammanfattningsvis har jag 5 prov och en inlämning kvar innan jag kan pusta ut över jullovet och ägna mig åt diverse juliga saker som att åka skridskor och baka pepparkakor. Inte illa, inte illa.

Idag har jag spenderat eftermiddagen (som nu seems like evening) med min bästa Burra aka Frida. Vi gick en snabbis på stan eftersom Frida redan hade spenderat alltför lång tid där i väntan på mig. Inne på makeup store dreglade vi ner diverse produkter innan vi pallrade oss till pims för en kväll av mys och snack. Besviken är jag på deras Caffe Dumle, kunskapen om hur den skall blandas håller på att gå förlorad! Först beställde jag och Frida en var, och då hade de i fruktans mycket smaksättning så att det kändes som att dricka sirap. Jag klagade på detta och fick en ny, men istället för att minska på smaksättningen (som var boven i dramat) så häller de istället i mer kaffe och drar ut på mjölken så att det blir för sött OCH för beskt..vilket kanske inte går ihop, men det var den Dumlen jag fick idag..besvikelse.

Förut tänkte jag promenera, men jag orkar inte det nu. Planen för resten av kvällen är att plugga engelska och äta min sista penicillin tablett för dagen. Helt ok.

Jag är full av adrenalin. Jag vill ut och gå, snabbt och med långa steg. Men jag är vingklippt! Jag är en tjej, full med adrenalin och halsfluss, what to do? Risken finns att jag halvt kollapsar mitt på vägen, att jag svimmar och faller ner i ösan eller att jag svettas sönder och dör av vätskebrist.

Men vad vore livet utan lite risktagande huh?

Just nu, just idag,
just i denna sekund
har jag just, just jag fått nog
Jag ska lämna denna hålan
med blåljusen på
Jag ska långt, så långt bort som det går

Så känner jag ibland. Det hjälper att gå, för då känns det som om jag redan är påväg. Det faktum som säger att det minst är två år kvar känns lite mer..avlägset.

Jag har absolut inget vettigt att skriva för tillfället..
Så jag låter helt enkelt bli! Jag kanske har bättre saker för mig än att sitta här och låta fingrarna smattra över tangentbordet, hmm?! Vad är det som tar upp min tid undrar ni?

Kemi B I answer.