För mer än ett år sedan startade jag en nedräkning.
Den gällde antalet dagar kvar till min 18års dag, och jag har konstant följt sifferantalet minska, steg för steg.

Saken är den att det känns som om det borde stå "426 dagar kvar", inte "1 dagar kvar" som det gör nu. Jag har inte hunnit med alls, det har gått så fort. Inte för att jag skulle vilja fortsätta vara 17 år, inte alls. Men det känns bara knäppt att veta att jag i övermorgon är vuxen. På riktigt. Haha fan vad cp.

Undrar om den är så speciell egentligen, dagen då man fyller 18? Ibland ser man fram emot något så mycket att det bara känns fail när tiden väl är inne. Det blir en slags överskattning lixom. Det är nog fel. Jag vill hellre tro att sakerna som följer med paketet, som körkort/krogen/känslan, är vad som kommer sitta finast. Inte dagen i sig.

Så för min del får det gärna regna på måndag (peppar peppar ta i trä) för jag kommer ha så jävla kul i sommar med alla nya benefits!

Det var nog allt?
Godnatt!