Jag önskar att jag var mer driftig. Att jag kunde få tummen ur på begäran och få allt gjort.
Men det funkar inte så med mig. Jag är en prylgalen tänkare som behöver tid och space.

En annan sak som är synd är att jag inte tar fler bilder med min kamera. Den kostade ju en slant menar jag, så onödigt. Men jag älskar den ändå och ångrar mig inte för fem öre. Samma sak med min bräda. De är som två nära vänner som alltid finns där men som man inte träffar så ofta. Men när man väl har tid så blir det riktig kvalitétstid, så egentligen borde jag inte klaga. Jag är som jag är och det duger.

Gamla bilder från min och Gabriellas Pimskväll, efter ett tag av konstant kladdande blev jag till slut nöjd med sminket.