Jag har inget att rapportera idag direkt.
Jag köpte svarta skor efter skolan på HM. Naturligtvis hade de inte strumpbyxorna jag alltid köper så jag gick till Åhléns istället och kirrade två par. Direkt därefter smet jag in i första bästa provrum och drog av mig mina gråa, trasiga (jag hade lyckats göra ett gigantiskt hål i dem bara en kvart tidigare på Willys) till de nya, svarta. Glad tjej åker hem, duschar i en timma, pluggar och går ut och går (nyss hemkommen) och upptäcker att det redan upstått ett minihål i de nya!

HATDAMPSKRIKYLFAAAANIHELVETEEEE!

And such, fuck Åhléns.

Vill ni veta något om mig btw? Jag gillar att promenera i mörker med musiken dunkandes i öronen. Det får mig att slappna av, hela grejen lixom. Mörkret bidrar till att man får känna friden i att vara ensam, det är inga personer som stirrar så man kan gå helt ofixad och bara andas in skogens friska dofter utan att give den minsta lilla damn om hur andra uppfattar en. Musiken tillåter mig att gå utan att skita på mig, för utan den skulle jag inte våga mig ut i mörkret överhuvudtaget. Dessa är villkorlen för att jag ska ut och gå; bäcksvart ute, musik och rundan i skogen.

Det kan inte bli bättre. Eller jo, jag kunde ju hitta min borttappade nya kjol, det skulle vara fine with me.