..toppar myslistan om den spenderas med mängder av te, pepparkaksdeg, Poirot och en alldeles egen Iris Bengtsson i ett underbart bohemiskt rum i Väring. Att lägga till är naturligtvis en massa deeptalk, som lustigt nog bara kommer fram under spännande filmer? Detta fenomen länmar oss egentligen bara två alternativ:

1. Vi pausar filmen och pratar klart om vad det nu var som had to be diskuterat.
Fördelen är att man inte missar något i filmen, nackdelen är att man antagligen inte hinner se klart den innan det är dags att åka hem igen.
2. Vi pratar under filmens gång.
Fördelen är att man hinner prata klart om alla väsentliga saker som lättar hjärtat, nackdelen är att när mördaren sedan åker fast i deckaren man höll på att titta på så har man ingen aning om hur det gick till.


Idag körde vi en kombination av båda, vilket resulterade i att vi varken hann prata klart eller fatta handlingen av dagens avsnitt av Poirot. Men vi hann iallafall se klart den  och mysa lite, nästa gång ska vi ta en helkväll! På hemvägen övningskörde jag för andra gången idag. Det gick kanoners, jag tror pappa blev riktigt imapad när han märkte att han knappt behövde säga till mig att blända av när en bil kom. Word up!

Psykologiläxan är klar. Nu såg jag att min spanska inlämning ska vara färdig om ca 1,5 dag. Det blir helt enkelt till att jobba på den imorgon, precis som matteläxan. Jag är så glad att vi bara har ett sista prov nu innan lovet; matte C NP. Även om det skrämmer brallorna av mig så är det ändå skönt.

Nu ska jag sova and such.
Godnatt!